Länkstig

Utredning av läkemedelsdatabasen: tillgången och tillgängligheten till information i sikte

© GettyImages/monsitj

Under 2020 sammanställde vi en utredningsrapport om utvecklingen av den nationella läkemedelsdatabasen. Utredningen gjordes på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och är en del av verkställandet av färdplanen för läkemedelsfrågor.

Läkemedelspreparatets uppgifter behövs under läkemedelspreparatets livscykel och alla skeden av läkemedelsbehandlingen

Den nationella läkemedelsdatabasen skulle vid sitt genomförande innebära en databas som upprätthålls av en myndighet som sammanställer uppgifterna om ett läkemedelspreparat i olika myndigheters databaser.

Det finns många olika slags uppgifter om läkemedelspreparat. Med tanke på utveckling av läkemedelsdatabasen är centrala uppgifter produktinformation och andra dokument som gäller läkemedelspreparatet, olika slags kärninformation, kodlistor, klassificeringar och standarder samt data av händelsetyp och analytiska data.

  • Med produktinformation avses produktresumén, bipacksedeln och märkningarna på försäljningsemballage. Exempel på övriga dokument är meddelanden om läkemedelssäkerhet.
  • Kärninformation är sådana data som behövs i exempelvis apoteks-, kund- och patientdatasystem. Exempel på kärninformation är olika grundläggande uppgifter för läkemedelspreparatet såsom handelsnamn och styrka, pris- och ersättningsdata samt olika klassificeringsuppgifter såsom biosimilarpreparat.
  • Exempel på data av händelsetyp och analytiska data är förbrukningsuppgifter såsom partiförsäljningsdata samt statistik och indikatorer som grundar sig på dessa.

Läkemedelspreparatets uppgifter är av central betydelse som exempelvis källa för läkemedelsinformation och i bakgrunden av olika apoteks-, kund- och patientdatasystem samt i verksamhetsstyrningssystem och informationshanteringen av läkemedelsföretag, myndigheter och läkemedelspartiaffärer.

Dessutom är effektiv användning av flera nya affärsverksamheter eller tjänster och relaterade tekniska lösningar beroende av tillgången till strukturell, standardiserad, aktuell, heltäckande och högklassig information.

Utredningen beskriver den långvariga utvecklingen av läkemedelsinformationen och de kommande årens reformbehov

Utvecklingsarbetet som är förknippat med myndigheternas informationshantering om läkemedelspreparat och tar i beaktande olika typer av kundbehov och användningssyften har inte samordnats på nationell nivå.

Under våren och sommaren utarbetade vi en nätenkät och intervjuer för intressentgrupperna, vilka bekräftade vår uppfattning om att den splittrade informationen om läkemedelspreparat i olika myndigheters databaser försvårar effektivt utnyttjande av informationen. Dessutom orsakade bristerna i filernas format och informationens struktur problem vid överföringen av information mellan olika organisationer och datasystem.

När det finns brister eller problem i informationen eller dess ursprungskälla måste flera aktörer göra överlappande och i värsta fall manuellt arbete för att förädla informationen till en användbar form.

Vi delade upp utredningsrapporten om utvecklingen av en nationell läkemedelsdatabas i tre delar.

  1. I den första delen beskriver vi den nuvarande situationen för hantering och delning av läkemedelsinformation och relaterade problem samt centrala nationella och internationella projekt och strategier.
  2. I den andra delen utarbetar vi en helhetsbild av hur de aktuella utmaningarna bäst kunde lösas med hjälp av en nationell läkemedelsdatabas.
  3. I den tredje delen presenterar vi åtgärdsförslagen och en preliminär utvecklingsväg för åtgärderna.

Utredningsrapporten är utgångspunkten för en noggrannare definition och planering av läkemedelsdatabasens genomförande

Det centrala förslaget i utredningsrapporten som vi lämnade till SHM i december 2020 var att det för utvecklingen av en nationell läkemedelsdatabas bör inledas ett gemensamt projekt som samlar ihop de centrala ämbetsverken för utvecklingsarbetet: FPA, Institutet för hälsa och välfärd samt Läkemedelsprisnämnden, utöver Fimea.

Utvecklingsarbetet bör i regel inte splittras enligt basorganisationerna, utan målet bör vara en tvärorganisatorisk helhet som betjänar så många användningsbehov som möjligt.

Med hjälp av en nationell läkemedelsdatabas vill vi effektivisera processer och tjänster i anslutning till produktionen, hanteringen och delningen av läkemedelsinformation hos myndigheterna. Nyttomålen för databasen är förknippade med bättre tillgång till och tillgänglighet av information av hög kvalitet som motsvarar användarnas behov.

Genom samarbete främjar vi rationellt genomförande av läkemedelsbehandling och en mer målinriktad utveckling, ledning, övervakning och styrning av funktionerna i anslutning till läkemedelsbehandling än tidigare. Dessutom vill vi säkerställa tillgången till läkemedelsinformation vid utvecklingen av nya elektroniska hälsotjänster samt applikations-, teknologi-, automations- och robotiklösningar. Främjandet av åtgärderna som föreslagits i vår utredning förutsätter samarbete mellan olika aktörer och de skulle genomföras som en utvecklingshelhet under flera år.